Bara liksom jag vet inte.

Den tolvåriga flickan med trekvartsbyxor, ett linne som hon själv gjort trycket "Jedward" på, en svart flanellskjorta och en gul scarf runt halsen stod och samlade sitt väldigt korta och blonda hår i en snodd. Hennes mamma hade åkt vidare med bussen som de hade åkt och flickan hade lämnats ensam vid livets checkpoint, ett nytt skolår. Det studsar förbi en flicka med rödguldigt hår och flyger in i en hög med kramar och fniss. Flickan som stod en bit bakom rös smått, kollade med en viss förakt på flickorna och fortsatte att gå. När hon var på väg att passera alla de små fnittrande flickorna så stannade den rödguldhåriga flickan upp, log med en smått galen blick och pekade på henne. "Dig kommer jag ihåg!" utbrast hon och skrattade med en lätt generad blick. Den korthåriga flickan lovade sig åter igen att aldrig någonsin bli som dem, log mått tillbaka och tvingade fram ett lätt och nervöst skratt. "Vilken tur" sa hon, drog lite mer på mungiporna och gick vidare. Hon gick upp på vad hon hoppades på var skolgården och drog en nervös hand genom håret. Hon kom upp på den lagomt stora skolgården och förvånades av hur mycket vuxna det var där. Förmodligen var det föräldrar, alla hade sina händer på ett barns axlar. Det stod en vad hon skulle gissa på trettioårig man mitt i allt och ropade i en pappersrulle för att få allas uppmärksamhet. "CAN I get all the new sixgraders in a line please? New sixgraders" ropade han ut högt och tydligt. Japp, hon hade full koll på att mannen talade engelska och skulle inte bli speciellt förvånad om han inte kunde någon svenska alls. Självklart hade hon sökt till den mest disciplinerade skolan i hela staden, Internationella Engelska Skolan. Till skillnad från skolan som hon hade gått i innan var den mycket fin och de hade riktiga lärare. Det drog en våg av smått nervösa och bekräftande visningar genom alla människor på gården och en kö började formas. När alla barn hade samlats i ett led och alla föräldrar hade antingen åkt hemåt eller ställt sig på sidan av området som eleverna använde sig av. Nu kunde man synligt se hur fyra medelåldriga personer höll upp inplastade A4 papper med två symboler på varje. Olika så klart, "6A, 6B, 6C och 6D". "You're supposed to know wich class you're in. If You by some resdon Don't know, than Come to me so I can help You" ropade mannen som hade bett barnen att ställa sig i ett led. Självklart att hon visste i vilken klass hon skulle vara i, 6B. Hon såg sig om och märkte att barnen sakta började gå mot de olika lärarna med lapparna i händerna. Hon gick med ganska snabba steg mot den lockhåriga mannen med 6Blappen i handen. Den andra flickan som hade omgetts av kramar tidigare styrde också benen mot dem. Den krullhåriga mannen började tala högt och smått lyckligt. "Okey I'm just going to call your Name and you'll just answer 'Yes' loud and clear." sa hon och stirrade sedan ner i pappret innan han började ropa upp namnen.